maaalit

Det är inte såhär det ska vara, det ska inte kännas såhär..

Jag tycker det bara regnar negativa saker överallt just nu. Det har blivit fööööör mycket för mig.. Sen jag var i Strömstad känns det som om jag förändras. Jag är inte mig själv. Jag var alltid glad, men nu känner jag mig mest ledsen och allt gör ont.  Så svag som jag är nu, har jag aldrig varit. Allt faller itu. Allt det jag vill, finns inte på världskartan. Så ska det inte vara..

Jag vill inte det här.........
Du får skärpa dig..




Det enda positiva just nu är mina älskade vänner som stöttar mig och alltid finns där för mig.
Sedan min älskade katter, gud vad glada dom gör mig!!!

Vissa förstår inte hur en katt kan göra en människa glad, men dom får mig må bra. Dom håller mig sällskap hela dagarna, blir glada när jag kommer hem och sedan kommer dom faktiskt om jag ropar på dom! Är så nöjd med det.. Båda två kommer som ett skott när jag kallar på dom.. :) Zita sover alltid hos mig, i ansiktet.. Haha. Hon väcker alltid mig mellan 4-5 på morgonen för hon ska gosa. Knaskatt!

Diesel däremot är lite skygg, tror det har hänt med något med honom när han var mindre. För om du ska klappa honom, får du inte komma framifrån, då drar han sig undan. Men det blir bättre. Jag lyfter upp honom och pussar på honom ibland, sedan sätter ner honom igen och klappar honom. Han måste bli van, speciellt med mig. Men det blir somsagt bättre. Han kommer upp och gosar med en i ansiktet när man kollar på tv, så det är mys. Sen sover han hos mig oftast på nätterna. :) Dock har han kissat i sängen två gånger nu.. Jag hoppas verkligen inte det blir en vana så jag måste ta bort honom, så som det blev med Pontus.. Iofs la njurarna av på honom, men jag är ändå så rädd.. Jag vill inte förlora någon som jag älskar, någon som gör mig glad. :( Jag har tagit honom i nackskinnet och lyft honom till lådan varje gång, så han borde förstå. Han går alltid på lådan annars. Han är rätt rolig, varje gång han ska på toa, jamar han och springer på toa. Samma sak när han ska äta, jamar och springer till matskålen.. Knaskatt!

Jag vet att ni tycker jag är knäpp, men detta är mina bebisar. Inte bara katter.
Dom är som vilken människa som helst. Olika personligheter. Olika beteenden. Olika utseenden. Olika "intressen". osv. Nej ni, mina bebisar är bäst och dom släpper jag inte!

På söndag flyttar jag till min etta. Vet inte alls hur det kommer kännas, eller hur det kommer att bli. Men jag tänker ta varje dag för sig och bara ta det lugnt.. Jag orkar inte må dåligt mer. Jag orkar inte hoppas på något som inte kommer att hända.. Tyvärr..

Usch, jag hatar att bara skriva negativt i min blogg, för hela min blogg känns så negativ. Men liksom.. Vad ska man göra när man mår piss? Jag kan inte bara låtsas vara glad. Jag måste ju få skriva av mig, annars släpper det inte.. Så ni som tycker jag är negativ, det går över! Jag är en glad och positiv person (dom som känner mig vet det!), annars, oavsett.


Äh, nu skiter jag i detta..